Low Carbon Life

Hej! Mitt mål är ju att släppa ut mindre än 1 ton koldioxid under 2018. Det är ca 1/10 av en genomsnittlig svensk och vad som kommer att krävas för att hålla den globala uppvärmningen under 2°C. Det ska alltså räcka till mat, transport, el, värme, konsumtion mm. Uppdelat per dag blir det ca 2,7 kilo koldioxid vilket motsvarar 1400 liter ren koldioxid ut atmosfären. För genomsnittssvensken alltså det tiodubbla - 14 000 liter varje dag. Helt plötsligt förstår man hur global uppvärmning kan vara möjlig.  Ett ton koldioxid per år alltså. Här kommer några exempel på saker som är svåra att få in i budgeten: 500g nötfärs - 5 dagars utsläpp 1 Big Mac - 1,5 dags utsläpp 1 MacBook -128 dagars utsläpp Flyg Stockholm-Göteborg ToR - 95 dagars utsläpp  Bensinbil Stockholm-Göteborg ToR (Förslagsvis en mörkblå Volvo V70 årsmodell 2000) - 78 dagars utsläpp (om ensam, 15 dagar vid full bil). Flyg Sverige-Thailand ToR - ca 6 års utsläpp (om höghöjdsfaktorn inkluderas).

Hallå! Maten utgör en stor del av våra utsläpp, ca 20 procent för en medelsvensk. Det går dock snabbt och är kul att ställa om till mer klimatsmart mat. Man kan dra ner påverkan med 80 procent utan att bli varken vegan eller vegetarian. Det är dessutom ofta hälsosammare. De största bovarna: * Nötkött * Griskött * Lamm * Mjölkprodukter (framförallt ost, smör och grädde) De största fröjderna enligt mig: * Grönkål, svartkål, spetskål och all annan härlig kål! Äts i stora lass! * Havreprodukterna: smaksak men jag tar numer mycket hellre Oatlys iKaffe i koppen än mjölk. * Becel Gold: innehåller dock palmolja. Ska undersöka andra alternativ också. * Baljväxterna: bäst ur protein-, ekonomi och klimatsynpunkt. * Quorn: ett köttsubstitut tillverkat av svampprotein. En ny favorit i vardagsmaten. Funkar bäst som färs eller bitar. Pris som svensk nötfärs ca 85 kr/kg. Smak: lika bra som kyckling enligt mig. Klimat: lite bättre än kyckling och fisk. * Vilt: bättre än både quorn och b

Hej!  Här kommer ett inlägg som egentligen inte relaterar till ämnet men som det är kul att skriva om från ett personligt plan.  Vi ska ju bli fem i sommar! I måndags förra veckan var vi på rutinultraljud och det lilla livet mår som det ska inne i mammas mage! Det är alltid nervöst inför det stora ultraljudet så jag gläder mig ofantligt mycket åt att det lilla barnet verkar vara friskt! Efter ultraljuden med Moltas och Manfred blev jag väldigt berörd och lipade som en sill flera timmar efteråt. Nu var jag lite mer lugn men det är ändå en sån otrolig glädje! Kön var svårt att se denna gång men det lutar åt en liten flicka! 💖 Sedan vändes vardagen upp och ner i fredags när Magdalena åkte in för magsmärtor som visade sig vara inflammation i blindtarmen. Den är nu lyckligtvis bortopererad och återhämtning pågår. Annars är det är mycket fint som händer i våra liv nu! Båda två håller på att sadla om våra karriärer och rör oss mot det vi verkligen vill göra i framtiden samtidi

Hej, Idag omdanades min motvilja till att köra bil till något som mer liknar avsky! Jag kommer till anledningen men först lite bakgrundsinformation om mitt förhållande till bilen. * Vi äger en Volvo V70 årsmodell 2000 som inte går mer än några hundra mil om året. Resor sker till det lokala IKEA, till förskolan vid riktigt dåligt väder och någon enstaka långresa per sommar. * Jag anser att jag själv är en relativt medioker bilförare. Tydligen så anser ca 70 procent av alla bilförare att de är en bättre förare en genomsnittet, vilket ju är ganska roande! Men jag hör definitivt inte till de 70 procenten. Jag åker mycket hellre tunnelbana eller buss! Så till dagens incident. Magdalena har opererat bort blindtarmen och bör egentligen vara hemma och vila, men så propsade hon på att gå på ett seminarium för att inte missa för mycket i skolan och vi bestämde att vi skulle köra henne till Stockholms Universitet i morse. Följande inträffade: 1. Jag kunde knappt se vägbanan framför mi