Low Carbon Life

Hallå klimatläsare! Nu har det gått en månad av mitt koldioxidbantiningsprojekt och jag har gjort en avstämning på hur jag ligger till. Jag bokför inte alla utsläpp dagligen (jag har faktiskt också ett liv, tro det eller ej) men tänkte göra en avstämning varje månad på klimatkontot.se  som är det verktyg jag använder för att uppskatta mina utsläpp. Januari verkar ha varit en bra månad, i linje med mitt mål på 1 ton koldioxid per år som alltså är ca 10 gånger lägre än en genomsnittlig svensk. Det som dragit upp lite grand var bilresandet eftersom det kom mycket snö i mitten av januari och det var svårt att ta sig fram med barnvagn till och från föris. Dessutom hade vi halsfluss förra veckan och behövde då bilen några gånger i brist på ork och för att inte smitta på bussen. Detta har dock kompenserats av att jag inte gjort några betydande konsumtionsrelaterad inköp, vilket jag har tagit höjd för i kalkylen i liten utsträckning. Maten ligger också i taket för vad som ryms inom budge

Jag är ingen fulländad miljökämpe. Långt därifrån kan man med rätta påstå. Här är några av de hissnande bevisen för det: * Jag har hittills under mina 27 år släppt ut mer än vad som är hållbart under en hel livstid. * Jag har tusentals SAS Eurobonus-poäng * Familjen äger en bensindriven Volvo V70 årsmodell 2000. Utsläpp vid stadskörning 1 liter per mil, utsläppsvärde ca 220g CO2/km.  * Jag har en garderob smällfylld med kläder producerade på andra sidan jordklotet (dock har jag skänkt bort nästan hälften efter avslutad idrottskarriär) * Vi har massa grejer  * Jag har två barn som äter (lite) och slänger (mycket) mat och vill ha leksaker  * Vi kör inte med tygblöjor * Jag river (oftast) inte ut plastfönstret på kuverten innan jag sorterar dem * Jag har ingen tandborste i trä * Jag syr inte mina egna kläder * Jag har ingen gallatvål Listan kan göras längre.  I teorin vill jag såklart egentligen göra alla de där sakerna också. Men precis som alla ni som läse

Hej, Nog om mina mer filosoferande inlägg för nu. Här kommer ett inlägg direkt ifrån småbarnslivet! Vardagen är i full gång, jag och Magdalena pluggar båda två 150 procent och båda barnen går på förskolan. Vi har valt att gå kvar på förskolan där vi bodde innan vi flyttade förra året och därför har vi nu 2,5 km resväg till ”föris”. Under hösten har vi promenerat mycket (jag behöver ju motion numer) men nu är det lite för kallt och därför tar vi nästan alltid bussen. Manfred, som nu är 1 år och 4 månader åker vagn och Moltas åker på ståbrädan. Resan tar ca 25 minuter dörr till dörr vilket är ungefär samma som att gå. Med bil tar det 10 minuter. Jag ska inte sticka under stolen med att det är bekvämt med bilen. Särskilt när det är nysnö eller regn. Då händer det att vi baxar in oss i V70in. Men annars är det bussen som gäller! Några fördelar med bussen i Stockholm är att den är gratis om man åker med barnvagn, den drivs av biogas från Stockholmarnas matavfall och räknas därför som fos

Den politiska högern och vänstern har olika sätt att se på vad som är den bästa lösningen för att minska klimatutsläppen. Jag tycker båda är spännande. Nu pratar jag Sverige. I USA finns det ju knappt någon klimat-höger, där finns bara Trump...  Lite förenklat kan man väll säga att vänsterns klimatpolitik utgår ifrån att vi gemensamt ska göra investeringar i ny teknik, infrastruktur och projekt som gynnar hållbar utveckling och sänker koldioxidutsläppen samtidigt som vi inför vissa skatter på miljöförstörande verksamhet, såsom flygskatt, energiskatt etc. Investeringar och skatter är i grunden bra för att minska utsläppen. Högern vill ofta jobba med att nå de mest kostnadseffektiva lösningarna på miljöproblemen och i bästa fall de mest samhällsekonomiskt lönsamma lösningarna. Man vill täppa till marknadens misslyckanden i att betala det fulla priset för den miljöförstörande verksamheten (för det gör vi ju inte idag). Man vill, som det heter, internalisera de externa effekterna som en v

Jag är inte helt förvånad över responsen på bloggen. Många är nyfikna vilket är jätteroligt! Många blir nog säkert lite provocerade också vilket jag myclet väl förstår. I jag tror att i Sverige har vi en generell bild av att vi är ganska miljömedvetna, vilket stämmer till viss mån. Vi har ett av världens bästa djurskydd, vi har nästan helt fossilfri el, vi har en stark källsorterings- och renhållningskultur, vi har världens mest ambitiösa utsläppsmål (att bli klimatneutrala till 2045) och dessutom framställs även Sverige som ett land som ligger långt fram i ny hållbar teknik. Vi är dessutom ett av få länder som lyckats sänka våra utsläpp sedan 90-talet och samtidigt haft stark ekonomisk tillväxt. Så det är inte konstigt att man känner sig lite trampad på tårna när jag kommer med mitt halvt obekväma projekt. För andra delen av sanningen är att Sverige faktiskt är ett av de länder som släpper ut mest per peson i hela världen. Vi lever som om vi hade drygt 4 jordklot och vi har dessut

God kväll! Maten är nog det som är mest spännande och kanske också svårast i mitt projekt. Det är inte svårt att halvera sin klimatpåverkan från mat. Det är bara att sluta äta nöt och fläsk i princip. Det är mycket svårare att dra ner med 80-90 procent som jag ska göra. Maten kommer utgöra ca 40 procent av min koldioxidbudget under året. Så de val jag gör där kommer att påverka mycket.  Vissa råvaror är det i princip fritt fram att äta obegränsat av. Potatis, kål, rotfrukter, svensk frukt och baljväxter. Pasta och bröd ligger också okej. Men det är rätt tråkigt att äta bönor och linser varje dag. Idag körde vi Pulled Oumph Burger! Det var riktigt gott. Oumph är ett köttsubsitut gjort på sojaprotein. Det smakar inte så mycket i sig men kryddat i en gryta eller med bbq-sås blir det väldigt likt kött eftersom texturen är som kött. Det har också ca 25 gånger lägre klimatpåverkan än nötkött. Med potatis och stekt savojkål och lök blev det hela alltså en riktigt klimatfröjd! Tills ja

Min tidigare kosthållning har orsakat ugenfär 2,5 ton koldioxid varje år. Det är alltså mer än dubbelt så mycket som mitt totala mål under 2018 för alla utsläpp. Jag har räknat på att jag behöver komma ner i 0,4 ton om jag ska få plats med annat också. Det innebär i princip vegankost men jag kommer att fortsätta äta ägg som har lågt klimatavtryck och även lyxa med ost någon gång ibland.  Den stora utmaningen med detta är att jag verkligen inte är skapt för att äta vegetarisk kost!  Jag tål inte morot, selleri, palsternacka, kålrot, nötter, stenfrukter (dvs äpple, päron, persika, nektarin, mango mm) och är dessutom överkänslig mot många frön och sojaprodukter. Jag är dessutom uppvuxen i en familj med allergier mot kyckling och fisk vilket innebär att det som serverats och som alla har kunnat äta är kött. Nöt, fläsk och ibland lamm och vilt. Min paradrätt är spagetti med köttfärssås och jag älskar dessutom oxfilé. Men... har man bestämt sig så gör man det som krävs! Vi bö

Hallå 😁  Tåg eller bil när man reser ut i landet med två småbarn? För oss har det ofta blivit bilen p.g.a de absurda volymer packning som ofta ska med. Särskilt såhär i juletider. Ofta har jag också kunnat få milersättning från klubben om resan har inneburit tävling eller annan aktivitet som varit relaterad till träning. Då har det varit billigare med bilen.  MEN! Nu är både jag och Magdalena studenter och vi får definitivt ingen milersättning för vår gamla Volvo längre. Så vi hängde på låset när SJs julbiljetter släpptes i september och hela familjen fick biljetter ToR till Malmö för 700kr totalt!  Hur gick det då?  Tidsmässigt tog det ungefär samma tid. 8-9 timmar dörr till dörr. Men fördelarna med tåget övervägde faktiskt i min mening, inte bara ur klimatsynpunkt.  Fördel tåg: 1. Mindre stillasittande 2. Lekyta för barnen på tåget 3. Betydligt säkrare än att köra bil 4. Slippa köra 5. Barnen kräktes inte på resan vilket de annars alltid gör i bilen (se

Hallå! Jag tänkte ta upp mitt bloggande igen! Faktiskt som en del av anledningen till varför jag valde att avsluta min elitidrottskarriär i somras (inte för att blogga men jag kommer till det). Jag det har nu gått några månader och jag är inte längre bland de bästa i världen på det jag håller på med. Jag är inte ens top 1000. Inte ens med på listan liksom. Jag är snarare en nolla kan man säga - en riktig sopa. Jag har börjat ställa kreativa frågor till mig själv såsom ”Vad är jag egentligen bra på?”, mer än att tortera min kropp tills jag kräks vill säga? Visst, jag är väll en rätt bra förälder och make, det säger i alla fall min fru. Oftast. När jag var ung var jag bra på allting tyckte jag. Bra i skolan, bra i idrott, bra på musik, bra på att dricka Jägermeister och annat som var bra att kunna då - när man var 17. Nu vetti fasen vad jag tycker att jag är riktigt bra på. Inte dricka jäger i alla fall. Hämta och lämna på förskolan börjar sätta sig rätt bra! Förutom att min